Det är väl såhär det kan vara ibland i slutet av graviditeten. Jag har mått så bra i de förra att jag liksom inte upplevt det här med att man bara vill att det skall ta slut och längtar efter att bebisen skall komma ut. Men usch vad jag känner mig låg just nu. Var hos barnmorskan igår och allt kändes typ som om det var åt pipan… Hb var lågt (102) och eftersom jag förlorade ganska mycket blod under Vilhelms förlossning så var inte det så bra. Nu tog de venösa prover för att säkerställa resultatet och sedan blir det eventuellt fråga om någon form av järninjektioner. Någon med erfarenhet av det?
Hjärtljuden låg lite lågt men svarade när man petade på den lilla där inne så det var tydligen ok. Den har inte vänt/fixerat sig så nu är vi inbokade för vändningsförsök. Tydligen skall man vara fastande då det i värsta fall kan leda till att moderkakan lossnar, inte vanligt men risken finns. Någon som varit med om det här tro och kan dela med sig av sina erfarenheter? Ja men ni hör, inget piggt och peppande möte precis. Som en bonus har jag världens huvudvärk och skall in på möte i stan om någon timma, i och för sig ett roligt sådant men orken är noll!
Känns som om jag vill lägga mig ner och sova tills det är dags för den här lilla krabaten att komma ut. På måndag skall vi till specialistmödravården för en förlossningsplan/eventuell igångsättning i och med min PUPPP. Jag hoppas att jag kan få dem att gå med på en induktion i samband med vändningsförsöket några dagar senare. Vill absolut inte föda med barnet i säte. Min BM förklarade att det kan gå finfint, att man kollar av storleken på bäckenet och ser om det är möjligt med en vaginal förlossning trots allt men jag vill inte. Det handlar inte om att jag är extra rädd för att skada min egen kropp utan för att det alltid finns en risk för att huvudet fastnar när man föder med barnet i säte. Alltså, jag är övertygad om att några av er säkert har gjort det utan några som helst komplikationer men jag kan bara inte. Jag skulle inte klara av ett helt förlossningsarbete med en överhängande oro för själva slutfasen.
Ja ni hör, ingen pigg läsning det här direkt men jag hoppas verkligen att jag snart är tillbaka med en annan attityd. Behöver känna mig lite bättre till mods och det snart!
Hjälp på traven? En green smoothie à la min fina vän och grymma dietist Anna Ottosson!
Green Smoothie
70 g bladspenat
1 avokado
1 pressad lime
3 cm skalad ingefära
1 banan
1 näve fryst mango
1 skvätt apelsinjuice (jag använder brämhults)
vatten efter önskad konsistes
Det är bara att slänga alltihop i mixern och köra tills smoothien är slät. Hoppas ni gillar den lika mycket som jag gör 
Det här är egentligen till 2 personer men jag slukar lätt en sådan här alldeles för mig själv. Fast det är klart, nu är jag ju två 
Klart man får klaga när man har det tungt! Förstår din oro och så klådan uppepå det. Det är inte alla graviditeter som flyter på friktionsfritt men man förväntas vara så nöjd och from, fast allt är mest en plåga. Det betyder ju inte att man inte längtar efter det som kommer efter. Gravid är verkligen inget för mig men det måste ju genomgås för att få en underbar liten bebis. ?
Har varit med om vändningsförsök, de trycker ganska hårt men min bebis vände sig ganska snabbt , och låg sen kvar vilket var skönt. Inte en jättemysig upplevelse men jag skulle göra det igen om det behövde, för som du skriver är nog oron för sätesbjudning värre.
Är det järnet som är orsaken till ditt låga Hb kan infusion av ferrinjekt vara aktuellt. Som ssk ger jag det till pat. på husläkarmottagningen och det tar ca 30 min.
Hoppas du kan hitta tid för vila så du kan ladda dig lite!
Styrkekramar/ Lina
Jag fick flera järninjektioner under mon andra graviditet. Det är egentligen ett dropp man får, inte en injektion. Hoppas allt blir bra för dig (er)! Kramar
Jag har gjort två vändningsförsök med min äldsta för hon vägra vända sig och därför var det en väldigt jobbig upplevelse. Så det blev kejsarsnitt och då visa det sig att hon hade borrat ner fötterna så det var ju inte konstigt att det inte gick att vända på ungen ?
Mitt första barn låg i säte och fick då göra ett vändningsförsök som ej lyckades. Tycker inte att det var så hemskt som alla hade sagt blev mer knäckt att det inte gick att vända. Så jag valde ett planerat snitt, med råd från läkare, bm och min mamma som är syrra. OM nåt går fel kan det bli stora problem då huvudet blir kvar sist. Kändes efter disskusion inte som ett alternativ. Dock gick vattnet innan planerat snitt datum så det blev ett slut snitt, men har bara positiv erfarenhet från det. Mina andra två barn kom vaginal efter första som blev snitt. Stort lycka till!
Jag fick göra ett vändningsförsök som misslyckades och det ör inget jag skulle rekommendera, inte så trevlig upplevelse… MEN! Jag har vänner som gjort det och inte tyckt det varit så farlig så det är så olika. Båda mina tjejer är födda med kejsarsnitt då jag vägrat föda i säte och det har gått hur bra som helst!
Lycka till!
Jag var med om vändningsförsök med vårt första barn. ( har 2 idag ?) Det gjorde inte ont men lite obehagligt när det bökar så med magen. Barnmorskan som först försökte sig på vändningen lyckades inte så tog in dess rutinerade chef men inte heller hon lyckades. Efter ultraljud där man konstaterade att han ännu låg i säte så kom läkaren in igen och börja prata förlossning. De berättade att föda i säte går men att man mäter bäcken osv. annars är det snitt och så berättade de för och nackdelar. Jag ville inte föda i säte så då lyssnade de och bokade in en tid för snitt.
Nu ville han komma ut tidigare så hann inte vänta på bokad tid men allt gick bra ändå ?
Styrkekramar till dig och man får ”klaga” tänk vad du kämpat väl!! Stor lycka till!
Förstår att allt känns tungt nu? min första låg i sätes och vi fick ett vändningsförsök. Tyvärr upplevde jag det väldigt jobbigt att någon hävde sig och tryckte på min mage så pass mycket. Kanske inte vad du vill läsa men så upplevde jag det. Försöket misslyckades och det bokades in ett planerat kejsarsnitt som gick super? Bara en positiv upplevelse. Det var aldrig tal om att föda vaginalt när han låg i sätes.
Jag har fått 2 kids, ingen dropp men rekommenderar att du tar det om dom anser. Ja fasen vilken dag? jag förstår dig
Jag är övertygad allt kommer att ordna sig.
Var ju magiskt.
Kram
Jag låg 7 veckor på sjukhus min första graviditet, från v27 och hade värkarbetet igång av och till i 1 vecka. Sen öppen 4 cm. Att hon sen valde att komma ut i v 38 frisk och kry
Jag tror liten vänder sig & att du har ett stabil barnmorsketeam att förlita er på
Hej åh tyvärr kan ju vissa graviditeter upplevas som långa och mycket påfrestande. Snart är du på måltampen?Gällande vändningsförsök är det väldigt ovanligt med komplikationer dvs moderkaksavlossning. I förlossningsvården arbetar man alltid med ”hängslen och livrem ”och då är det bra att vara fastande innan ingreppet. Det är inte alltid barnen vänder på sig och då får man antingen ett försök att vända bebisen igen eller en tid för inplanerat kejsarsnitt. Det är ovanligt att man föder barn med sätesbjudning idag och det är ingen som kommer pusha dig till detta utan du kommer få erbjudande om snitt om bebisen inte vill vända sig. Så det jag vil säga med detta är att det är ovanligt med komplikationer idag och snart snart är det över och du får njuta av din bebis. Stå på dig och följ din magkänsla vad som känns rätt för dig. Heja dig du fixar detta! Mvh en tacksam bloggläsare och barnmorska
Jag fick välja om jag ville genomföra vändningsförsök eller få en tid för kejsarsnitt.. Efter en del funderade valde jag att avstå och fick ett planerat snitt (som dock ändå blev akut pga att förlossningen startade för tidigt). Men, som någon skrev här, även mitt barn hade borrat ned fötterna och hade dessutom navelsträngen virad runt dem, så det hade inte gått att vända honom ändå…
Hej! Jag hade också PUPPP med mitt andra barn som inte heller låg rätt i magen, utan i tvärläge (alltså på tvären istället för med huvud eller rumpan neråt) Detta läge går inte alls att föda vaginalt i och på grund av galen klåda så skulle jag få bli igångsatt precis som du efter V 37 efter vändningsförsök och om det inte fungerade skulle det bli snitt. Vid tvärläge är det vanligt att barnet efter vändningsförsök av någon anledning snurrar tillbaka till tvärläge igen så därför skulle igångsättning ske direkt efter. När jag kom in på förlossningen på morgonen för vändningsförsök/igångsättning hade barnet på natten vänt sig rätt av sig själv! Så det blev snabba ryck med igångsättning när barnet väl låg rätt. Men att bli igångsatt för förlossning visade sig inte min kropp vara redo för. Värkarna och förlossningen drog igång direkt, vattnet gick efter några timmar och sen kämpade jag på i 36 (!) timmar i förlossningssalen tills jag svimmade mellan värkarna och barnet varken kom framåt eller bakåt, var då öppen 9 cm men hade pga lång förlossning inga krafter kvar, hade svullnat igen och barnet kom bara inte ut. Så trots att jag var så nära finalen slutade det med snitt… Hade jag vetat detta i förväg hade jag mer än gärna valt planerat snitt pga omständigheterna med barnets läge. Och vad gäller PUPPPEn så försvann klådan i samma stund som ja bedövades inför snittet och kom därefter inte tillbaka! Så himla märkligt! Men fantastiskt skönt att slippa!
Lycka till för dig och din kommande förlossning hur den än blir!
Hej! Min äldsta låg i säte och när vändningen misslyckades (eftersom jag blev kraftigt illamående) var det aldrig någon diskussion utan ett planerat snitt bokades in en vecka före beräknat datum. Läkaren sa att i Lund är det policy att inte låta någon föda barn i säte. Väldigt skönt att slippa argumentera kring det. Kejsarsnittet gick jättebra. Lycka till!
Stå på dig och insistera på det som känns rätt för dig. Ny forskning visar att kvinnor bör få vara med och bestämma mycket mer när det gäller hur de vill föda.