Hysterika

 Jo för här har varit ett lätt kaos den senaste veckorna. Alla har vi det ju lite extra stressigt innan jul och fullt upp med jobb, barn, klappar mm och det är man ju liksom beredd på men vad som kom som lite av en chock var en galet eskalerande klåda. Ni vet hur jag tidigare berättade att jag fått något som heter PUPPP. Inte särskilt vanligt och för både bebisen och mig helt ofarligt men oh my vilken klåda!!!

Jag har inte kunnat sova på nätterna, vaknar av att hela kroppen rycker och det känns som om jag skall brinna upp. Förra helgen var jag beredd att åka in akut till förlossningen, inte för att de kan göra något men jag var desperat. De som känner mig vet hur frusen jag är och hur jag alltid har tre lager kläder oavsett årstid men nu stod jag i vårt badrumsfönster i minus 7 grader iförd enbart underkläderna och grät. Varenda mm av min rygg, mage, nacke, vader, baksidan av låren är fyllda av små kliande prickar. Det kliar mer än man någonsin kan föreställa sig, det är galet!

Men jag måste säga att jag har världens bästa team runtomkring mig både vad gäller familjen men också läkare och barnmorskor på BB Stockholm och Kungsholmens Hudklinik. Som om min underbara barnmorska hade sett mig där i fönstret ringde hon till mig på söndagen och berättade att hon jobbade på förlossningen och hade pratat med en läkare och visat bilder av min sönderkliade kropp. Jag fick en ny typ av antihistaminer utskrivet och framförallt en början på en förlossningsplan.

Mina tidigare förlossningar har varit helt naturliga och jag har älskat det men den här gången får det bli lite annorlunda. Eftersom enda botemedlet på den här vidriga åkomman är en förlossning så kommer man nu att sätta igång mig så snart som möjligt efter v 37+0. Det var inte vad jag önskade men just nu känner jag mig otroligt tacksam över alla dessa människor som förstår, agerar och framförallt visar medkänsla i denna sjuka situation.

Överläkaren på hudkliniken fixade nya salvor och rekommenderade en kortisonkur i tablettform men inte utan att min gynekologs godkännande såklart (har valt att avvakta men jag vet att den finns där om jag får panik). Hela tiden ett team av människor runtomkring mig som gör vad de kan. Är så oändligt tacksam och lycklig över att leva här i Sverige för oavsett vad man säger och hur pressad vårdsituationen är så fungerar den när man behöver den som mest.

En gång vid en föreläsning om smärta sa vår mycket kompetenta föreläsare att det finns något som är värre än smärta och det är klåda. Jag kunde inte riktigt förstå det då men nu gör jag det verkligen. Man blir helt hysterisk och nerverna går fullkomligt bananer. Jag klipper ner mina naglar så att det inte finns något kvar men kan inte låta bli att riva och klösa ändå och då tar jag hjälp av vad jag hittar för stunden, en hårborste, handduk, gaffel… Det går inte att låta bli!

Det här var kanske inte världens mysigaste inlägg såhär innan jul men kände att jag ville förklara varför jag varit lite frånvarande här. All min energi går åt till att hålla huvudet ovanför vattenytan… Att ta hand om våra fina barn, butiken och så gott det går fixa inför jul.

Tack för att ni är världens bästa och alltid peppar!

Kram

9 kommentarer

Kommentarer stängt