Nej, det är inte mitt fel ifall mitt barn blir kidnappat!


God morgon på er!

Hoppas att ni sovit gott och vaknat pigga och utvilade 😉
Själv vaknade jag migränfri efter tre vidriga dygn… Tänk, när den väl släpper så är det som den aldrig funnits där, spiken som gått ner genom ena ögat är försvunnen, bultandet borta och den stela känslan i käkarna är bortblåst, lovely!

Nu till något mindre lovely…

Igår när jag kikade igenom mitt flöde på Facebook hittade jag följande artikel;

“Mamman lägger till en okänd person på Facebook. Vad sker sedan? Skrämmande”

Artikeln handlar om en mammas agerande på sociala medier, hur hon likt många av oss, mammor som PAPPOR, delar bilder på våra fina och högt älskade barn. Denna mamma har dessutom mage att acceptera en vänförfrågan på Facebook från en okänd man och sedan dessutom vara fräck nog att logga in på sitt barns skola när hon postar en bild på sin dotter under hennes första skoldag. Resultatet av denna vårdslösa handling är att barnet kidnappas, sitter med en papperspåse över huvudet påväg till Sydafrika där en man som betalat ca 40k för henne väntar.

Jag menar inte att det inte finns en viss problematik kring att posta bilder på sina barn men för mig handlar frågan i sådana fall kring integritet snarare än att jag som mamma utsätter mitt oskyldiga barn för risken att kidnappas. Texten är så fruktansvär fylld av stereotyper att man bara skrattar åt den men däremot berör den ett ämne som engagerar mig mer än andra, 

Hur samhället behandlar kvinnor.

Jag tillhör den skaran människor som anser att en kvinna kan ragla hem från krogen med trosorna på huvudet utan att för den sakens skull be om att bli våldtagen. Jag blir överlycklig när jag hör att åklagare frågar våldtäktsmannen vad han bar för kalsonger under natten då våldtäkten begåtts. Det är nämligen så att jag som kvinna inte är medskyldig till att bli våldtagen lika lite som jag är medskyldig till att mitt barn blir bortrövad och såld till okända män.

Det måste finnas någon rim och reson. Vi måste sluta skuldbelägga kvinnor för brott som begås av andra män eller för den delen kvinnor, det är inte bara män som sysslar med människohandel. 

När man delar denna typ av inlägg är man delaktig i ett förtryck av kvinnor som man kanske inte reflekterar över vid första anblicken. Delandet av dessa texter sker nog med god vilja och är med säkerhet postad med avseendet att skydda våra barn. Problemet är att det enbart skuldbelägger… Det enda som möjligtvis kan skydda våra barn från att hamna i situationer likt denna är att prata med dem och göra dem medvetna om att man alltid kan gå till en vuxen som finns i närheten om man känner att någon beter sig olämpligt. Detta är dock en helt annan diskussion som kan tas en annan gång. 
Det här handlar om att vi måste sluta skuldbelägga kvinnor för brottslingars agerande. 

Nej, det är aldrig och kommer aldrig att bli mitt fel om något av mina barn blir kidnappade!

Det här får ni gärna dela lika friskt som det andra inlägget som spred sig så snabbt…

Kram på er!

H